Vid niotiden på morgonen satt jag och några studiekamrater i skolan och läste. Plötsligt började en äldre man som satt vid bordet bredvid klaga på svåra smärtor i bröstet som dessutom strålade ut i vänster arm. Som tur var hann han berätta var han hade sina nitro-tabletter innan han sjönk ihop och förlorade medvetandet. Ambulansen kom i tid och han överlevde tack vare nitroglycerinen och vår hjärt- och lungrädding.

 

 

Fortfarande skärrade efter den här upplevelsen bestämde vi oss för att gå till kantinen (skolans matsal) och få i oss en bit mat. Knappt hann vi sätta oss ner innan vi hörde en kvinna skrika efter hjälp - det visade sig att hennes bara någon månad gamla barn hade satt i halsen. Läpparna hade redan börjat blåna, så vi fick handla snabbt. Efter några ryggdunk och någon minuts barn-HLR kunde alla äntligen slappna av. Aldrig har ett barnskrik låtit så vackert.

 

 

Vid det här laget hade alla tappat aptiten och läslusten var som bortblåst. Vi bestämde oss för att åka hem, men precis när vi kom ut genom skolans dörrar såg vi en man på cykel bli påkörd av en bil. Han blödde, spydde, hade benbrott som vi måste reponera, och bilisten var såklart i chock.

 

 

Dagen fortsatte i samma anda, med folk som krampade av elchocker, hade svåra brännskador, en full tjej hade ramlat av cykeln och brutit armen, en diabetiker hade känningar, en getingallergiker blev stucken, och en annan person måste få hjärtat startat igen med en hjärtstartare.

 

 Benko hade ont för några år sedan

Alla inblandade överlevde,

och jag tror att även den teoretiska examen tidigare i veckan gick bra!