Jag vill börja med att säga förlåt. Förlåt för att jag inte har hört av mig på länge, och förlåt för att jag inte har gett dig en ordentlig orsak till min frånvaro. Jag förstår att det kan ha verkat som om jag har struntat i dig eller rentav glömt dig, men du skall veta att vad de än säger kommer du alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, och det du visade mig idag har bara stärkt den känslan. Idag kom jag krypande på mina bara knän och bad dig ta mig tillbaka, och det gjorde du med öppna armar, utan att försöka ge mig dåligt samvete.

Tack volleyboll för att du finns kvar!

 

Det var en sjukt rolig, intensiv träning, och jag var rostig, men inte alls lika rostig som jag hade befarat. Lugn och bra tränare, trevliga lagkamrater och högt tempo så man blev riktigt svettig. Fick till och med beröm av tränaren efteråt!

 

 

Ha det fint,

Ida