...trots att det kanske inte verkar så med tanke på att det ekar här på bloggen. Jag ser dock att det trots allt är några hoppfulla själar som ändå tittat in här varje dag, tack för det! Nu är det på tiden att även jag drar mitt strå till stacken i den här relationen och skriver en liten snutt.

 

Förutom det faktum att jag lever, kan jag även berätta att du också gör det, samt att jorden gick inte under ändå.

- Alla goda ting är tre.

 

En vecka med julkortsjul på Hitis och efter det jullov en vecka till, på Åland.

Kära återseenden och god mat - oslagbart, speciellt i kombination.

 

 

 

 

 

 

  Så här mitt i natten med Connan Mockasin - "Faking Jazz Together" och rökelse flödande runt i rummet kan jag inte låta bli att bli lite så där filosofisk man blir när den planerande, rationella delen av hjärnan har gått och lagt sig.

 

2012 - så här i backspegeln kan jag se att jag förra året mest stod i standby.

 

  Andra halvan av basåret på helfart plus en ryskakurs på halvfart skulle klaras av, skolansökningar skulle skickas in, jobb skulle jobbas, men framför allt skulle det funderas och väntas. Väntandet pågick ända till slutet av juni, då frukterna av mitt funderande skulle skördas; skulle jag flytta till Danmark eller ej om jag kom in?

  Jag kom in, och då blev funderandet i stället till planerande - mycket trevligare. Andra halvan av året har handlat om att bryta upp igen och flytta, med allt vad det innebär, för minst 16:e gången i mitt 21-åriga liv.

 

  Jag började år 2013 med att säga upp min lägenhet, men denna gången bara för att kunna flytta närmare centrum. Jag kommer fortfarande att bo i samma stad, studera vid samma universitet och kunna träffa samma människor som innan. Så kommer det förhoppningsvis och troligtvis att vara de närmsta 4½ åren också. För första gången på mycket länge har en så lång uppbindning inte fört med sig rastlöshet, klaustrofobi eller ens kvävningskänslor - tvärtom, jag känner att jag äntligen kan börja slappna av. Större projekt kan skjutas på "till hösten", eller "nästa år" - nu vet jag var jag kommer att befinna mig!

 

  Innan jag ens hann börja filosofera här i skrift stängde även den delen av hjärnan av, så nu är det dags att hoppa i säng så jag håller mig vaken på volleyplanen i morgon. (Vem sätter en match att börja klockan 10?! Långt bort dessutom. (I och för sig är allt långt bort därifrån jag bor just nu...))

 

 

Sov så gott nästa gång du tänker försöka dig på lite somnus nocturnus.